Gammelbo 2021-09-02
Bill Wahlgren Motvind Norrmogen Gammelbo Lilla Karsbo 460 fribi@mav.com 711 98 Ramsberg Björn Lagerman
Placeringen av Norrmogen Vindkraftpark?
Norrmogen Vindkraftsprojekt ligger i ett Ekologiskt Landskap. Låt oss lyfta blicken och se dess läge i sittlandskap och dess läge i förhållande till närliggande Ekologiska Landskap.
Norrmogens planerade Vindkraftpark är en del av Klotens ekologiska landskap. Detta gränsar till ett annat ekologiskt landskap, Sverkestaåns ekologiska landskap. Båda ingår i Sandån-Sverkestaåns avrinnings område.
Klotens Ekologiska Landskap ligger ovanför Högsta Kustlinjen ca 180 – 300 + meter över havet. Berggrunden består av en relativt näringsfattig yngre gnejs/granit. Jordarten är i huvudsak en av vatten opåverkad medel- till finkornig morän.
Sverkestaåns Ekologiska Landskap ligger nedanför Högsta Kustlinjen ca 100- 180 meter över havet. Här har isälvar (smältvatten) sköljt med sig olika fraktioner av moräner som sediment; grus, sand, mo, mjäla och ler i havet där de avsatts. De finkorniga jordarterna är lämpliga att odla upp för människan. I sluttningar mot tidigare större vattenytor har vågsvallet tagit med sig de finkorniga fraktionerna till lägre delar i landskapet – svallad morän. Ett stråk av metabasier, en bergart med innehåll av olika mineraler och kalk, går i nordostlig riktning över Karsbo halvö vidare över Norrmogen ner mot Hägernäs.
Inom Grönbo Ekologiska Landskap finns sjöarna Glien, NORRMOGEN och Sörmogen som genomflytes av Sandån vilken byter namn till Sverkestaån vid Hägernäs. Dessa tre sjöars betydelse i landskapet får inte underskattas. Den planerade Norrmogens Vindkraftpark ligger inom Norrmogens direkta avrinningsområde!
Vindkraftparken ligger alltså på gränsen mellan två Ekologiska Landskap. Den del av Sverkestaåns Ekologiska landskap som den planerade Vindkraftparken gränsar mot är en av Länsstyrelsen utpekad Värdetrakt. (Handlingsplan för grön infrastruktur i Örebro län-kunskapsunderlag och åtgärder. Rapport 2019:12). Det bör med största sannolikhet finnas lämpligare områden i de nordligare delarna av Bergslagen för planering av en Vindkraftpark.
Gränsen mellan olika (ägoslag) markslag med skilda användningsområden som ex. åker och skog – odlingsbryn – ger ett rikt djur-, insekts- och växtliv. Denna skyddszon är numera en hänsynskrävande biotop med egna skötselrekommendationer.
Detta gäller också vattennära skyddszoner som är mycket viktiga för det liv som är beroende av vatten och närheten till vatten.
I ett större perspektiv sker ett samspel inom ett avrinningsområde och som här mellan två Ekologiska landskap med vitt skilda karaktärer. Som exempel kan nämnas livet i de bäckar som inte torkar ut under en normal sommar. Norrmogens vattenkvalité är till största delen beroende av tillrinnande vatten. Det rika vattenlivet i sjön samt det djur- och växtliv som lever i angränsande jordbruksbygd utnyttjas av det högre djurlivet som har vingar och ben och kan röra sig mellan de Ekologiska landskapen. Ett exempel är smålommen som häckar i små tjärnar och sjöar i det Ekologiska landskap där vindkraftparken planeras. Smålommen gör sina födosök i Norrmogen där rikligt med bytesfisk finns. I hög flykt och under högljutt kackel flyger den över Karsbo, Spelbo och Rävnäs ägor på sin väg till och från Norrmogen, vilket jag observerat under årens lopp.
I ett Ekologiskt Landskapsperspektiv borde man redan i ett planeringsskede bedöma om en vindkraftpark inkräktar på kulturvärden, vattenförsörjningen, djurlivet i stort som smått när vindkraftparken ligger på gränsen till en bebyggd del av en annat Ekologiskt landskap, som dessutom betraktas av Länsstyrelsen som en värdetrakt. En ljudmatta som ständigt stör oss människor och även stör andra levande varelser på frekvenser, som inte vi uppfattar, kan vi inte bortse ifrån. Vänder man sig mot norr finns där med största sannolikhet områden där kulturvärdena är färre, där ingen bebyggelse störs av ljudet från vindsnurrorna och där värdefulla vattenmiljöer inte skadas.
Vattnet.
Sjön Norrmogen ligger närmast den planerade Vindkraftparken. Den planerade vindkraftparken finns till ca 75% inom Norrmogens avrinningsområde. Det mindre området i öster avvattnas av flera bäckar som i sin väg mot Sörmogen via Forsån passerar Röda Jorden. Se bifogad kartskiss. All nederbörd som faller inom den västra delen av vindkraftparken och inte tas upp av vegetationen eller dunstar bort rinner ner via bäckar och grundvattenströmmar till NORRMOGEN. Uppgifter om sjön finns av Länsstyrelsen i Örebro län utgivet Sjöfaktablad år 2017 . I Svensk Fiskelexikon 1955 omnämns sjön. Arterna som förekom 1955 finns fortfarande – gös, gädda, abborre, braxen, lake, nors, mört, siklöja och kräftor (nu signalkräftor). Gös inplanterades 1935. Dammussla förekommer också.
Statusbedömningen i Sjöfaktabladet.
”Sjöns ekologiska status har bedömts som god”, vidare ” De allmänna förhållandena, som är en sammanvägning av klassificeringarna för näringsämnen (hög status) och försurning (god status), har sammanlagt god status.” citat Sjöfaktabladet.
Jämför man siktdjupet år 1955 med siktdjupet från provtagningen år 2014 – ca 2,9 m respektive 1,7 m år 2014 manar det till eftertanke. Endast ett prov är tagit år 2014. Jag föreslår att Fiskevårdsföreningen gör en relevant provtagning som fastställer dagens läge vad gäller siktdjupet.
De större bäckar som avvattnar området är Torskbäcken med den del som rinner genom Botjärn och den östra grenen som går norrut med början söder om Botjärn. Torskbäcken är en Nyckelbiotop som hyser ett bestånd av bäcköring samt bäcknejonöga. Även Norrbobäcken delar på sig. Den östra delen går upp mot Gruvmossåsarna, den andra delen går rakt norrut mot Bränntorp. Även i denna bäck finns ett bestånd av bäcköring, men endast i de södra delarna. Dessa bäckar, som inte torkar ut under en normal sommar, kan av självklara skäl hysa ett högre djurliv. Förekomsten av bäcköring i Torskbäcken möjliggör förekomst av flodpärlmussla. Det kan inte uteslutas att den arten förekommit där tidigare.
De grundvattenströmmar och ytvatten som mynnar i dessa bäckar är en del av Norrmogens goda vattenkvalitet. Den grundvattenström vars arm mynnar på fastigheten Gammelbo 1:43, Lilla Karsbo, försörjer de där boende med vatten även i den torraste av somrar (år 2018). Även Rävnäs jordbruksfastighet, Gammelbo 1:41 samt Spelbo, Gammelbo 1:44 får sitt vatten från åsarna i norr där Vindkraftverken planeras att byggas. De nu nämnda fastigheterna bebos av fastboende. Gammelbo 1:55 är en fritidsbostad belägen i anslutning till Rävnäs jordbruksfastighet.
Kommentar till planerade anläggningsarbeten för varje vindkraftverk. Varje vindkraftverk monteras ihop på ”sin” plats av delar som kan vara mer än 20 meter långa, maxbredden beror på vad det allmänna vägnätet och järnvägstransporter tillåter. Väl framme inom området efter att Rönningvägen från Rv 68 anpassats till dessa dragfordon dimensionerade för jättelaster, finns inga begränsningar på hur topografin i landskapet får omvandlas när transporterna av delar till varje vindkraftverk skall fram till sin plats. Kabelvägen som löper rakt över åsarna i öst- västlig riktning vid sidan om en Rikskabel kan inte användas för annat än vanlig person- och godstrafik. Och knappt det! Vägen har ett flertal lutningar mellan 12-15 % . För att komma upp på åsarna där VkV skall stå måste nya vägar och broar byggas som är anpassade till dessa utrymmeskrävande och tunga transporter.
Nya vägar måste projekteras med höga krav på linjeföring/kurvradier, vändytor , bredd, lutningsprocent, och bärighet. Avstånd till berggrunden (moränlagrets tjocklek) måste fastställas. Skarpa krön orsakade av närhet till berget åtgärdas med sprängning och bortforsling av sprängstenen. Vid dessa förberedande arbeten friläggs mineraljorden på större arealer. Regnvatten och smältvatten sjunker/rinner snabbt ner mot grundvattnet. I denna anläggningsfas kan det befaras att miljöfarligt spill följer med och riskerar att påverka grundvattnet (vårt dricksvatten) och via bäckar direkt påverka Norrmogens vatten.
Torskbäcken och Norrbobäcken är nyckelbiotoper vars vattenmiljöer inte får utsättas för påfrestningar som ex. utfällning av finkornigt material som ödelägger lekbottnarna för bäcköringen. Därför får inget vägdike mynna i bäcken (bäckarna) utan vattnet måste fångas upp och ledas (silas) genom opåverkad skog och markvegetation. Om vi tänker oss en huvudväg från Rönningvägen upp till den västra delen av området till de fem (5) planerade VindkraftVerken där, skall också tillfartsvägar byggas till varje VkV . Ingen hänsyn värt namnet kan tas till hänsynskrävande biotoper som sumpskogar, sur- och bäckdråg eller de impediment som finns inom området. Även de naturvärdeslokaler som identifierats av skogsbruket blir svåra att undvika helt. Mickelsberget och Flyberget med sina tidigare tjäderspelsplatser kommer aldrig mer att se eller höra en tjädertupp spela där.
En förbisedd negativ påverkan på skogslandskapet är hur storskogsbruket (här statliga Sveaskog) utövar sin verksamhet. Det sedan tidigt 2000-tal exploaterande skogsbruk som statliga Sveaskog bedrivit har fortsatt drabbat den biologiska mångfalden. Deras ovilja att hörsamma vad samhället önskar som framförts efter studier av forskningens resultat är minst sagt uppseendeväckande. 1. Produktions- och Miljömålen skall med målmedvetet arbete bli mer jämställda. 2. Miljömålen Levande skogar och Ett Rikt Växt – och Djurliv skall uppnås.
Statliga Sveaskogs nonchalerande av klimatforskningens tydlighet i att skogens bindande av växthusgaser skall förstärkas genom att minska slutavverkningsarealerna, slutavverka vid betydligt ökade åldrar och målmedvetet sträva efter en jämnare åldersklassfördelning, gör Sveriges statsskogsbruk till en temperaturhöjande faktor i denna ödestimma.
Vi som bor på landsbygden skall nu åse hur Sveaskog skall tjäna pengar på att peka ut ”lämpliga” områden som kan exploateras av vindkraftbolagen och därmed utsätta skogslandskapet och vi som bor där för ännu en storskalig, negativ påverkan i vårt närområde. Detta hämningslösa, exploaterande skogsbruk som bedrivits sedan i början på 2000-talet skall i samma landskap ge inkomster vid vindkraftsetablering till Sveaskog som förvaltare av det statliga skogsmarksinnehavet.
Bolaget är inte kompetent att med nuvarande nedbantad, outbildad personalstyrka göra en kvalificerad bedömning över sitt markinnehav (regionalt) av de absolut lämpligaste områdena för vindkraftsetablering.
Ett exploaterande stor(stats)skogsbruk, som ersätts av ett på kunskap baserat långsiktigt, produktivt skogsbruk med grund i klimatforskningen och den kunskapsmassa kring landskapsekologisk planering med avsikt att bevara och förstärka den biologiska mångfalden, kan med målmedvetet, långsiktigt arbete återställa ett av stor(stats)skogsbruket utarmat ekologiskt landskap. En vindkraftpark däremot har för överskådlig tid förstört områdets möjlighet att vara Natur för oss människor och för den absoluta merparten av alla tidigare innevånare där.
Detta vårt närområde tillgängligt för aktiviteter – ekosystemtjänster av skilda slag – som hör till ett skogslandskap, kommer att ligga under en ljudmatta som når fram till Gammelbo by och boende utefter Rävnäsvägen. Kommer någon familj som vill flytta från storstaden att välja Gammelbo med omgivningar att leva sin landsbygdsdröm i skuggan av dessa enorma vindkraftverk ?
Slutsatsen i vattenkapitlet blir att de farhågor jag hyser för Norrmogen vad gäller dess framtida vattenkvalité är befogade. Så och mina farhågor angående vattenförsörjningen till de boende utefter Rävnäsvägen vilken med stor sannolikhet kommer att påverkas. Försiktighetsprincipen Miljöbalken Kap 2 § 3 gäller även vid planering av vindkraftsparker. Tidigare har jag för Eolus Vind AB skriftligen uttalat min rädsla för hur tvätt och underhåll av vindsnurrorna med kemiska medel (med helikopter) kommer att hamna i Norrmogen och i våra brunnar.
Med vänlig hälsning
Bill Wahlgren Gammelbo Lilla Karsbo 460 Fastighet 1:43 Pernilla Wahlgren 71198 Ramsberg
Senaste kommentarer